Det finns olika typer av råfoderdiet, man kan till exempel utfodra enligt konceptet BARF (Biologiskt Anpassad Rå Föda) eller RMBD (råbaserad köttdiet). Det är en typ av diet som främst består av rått kött, ben och organ. Det finns även många kommersiella färskfoder som är sammansatta som ett helfoder (innehåller alla näringsämnen som djuret behöver). Dessa är oftast säkra och näringsmässigt balanserade då företagen som tillverkar dem lyder under samma regler som alla andra tillverkare av djurfoder.

Förespråkare för råfoderdieter för hundar hävdar ofta att de är mer naturliga och hälsosamma än kommersiella torrfoder eller våtfoder på burk.

Det finns dock flera potentiella risker med att ge hundar en hemlagad råfoderdiet som BARF, främst kopplat till att det här är djurägaren själv som sätter samman kosten. Risken för näringsbrister är överhängande, speciellt när det gäller växande valpar eller kattungar.

Men vi människor äter ju inte samma sak varje dag, varför får inte vi brister?

Människor äter olika saker varje dag och om vi en dag har en brist på ett näringsämne, så kompenseras det vanligtvis nästa dag. Många av våra livsmedel är också berikade med olika näringsämnen för att motverka brister. Hundar äter ofta samma sak de flesta dagar, så varje måltid behöver vara balanserad - och för att uppnå det krävs utbildning och expertis.

Om en djurägare som du har kontakt med överväger att ge en hemlagad råfoderdiet till sin hund, bör du fråga hur de kommer att säkerställa att hunden får en balanserad kost eftersom, enbart rått kött och ben inte uppfyller hundens näringsbehov. Om de inte kan svara på det, och om de absolut vill ge en råfoderdiet, kan du föreslå att de använder ett kommersiellt tillverkat färskfoder istället då detta oftast säkerställa en balanserad kost.

1 Dillitzer, N, Becker, N, Kienzle, E. (2011) Intake of minerals, trace elements and vitamins in bone and raw food rations in adult dogs. Br J Nutr 106: S53-S56. Frequency and extent of nutritional imbalances in “bone and raw food” (barf) rations.

2 Hajek V, Zablotski Y and Kölle P (2021) Computer-aided ration calculation (Diet Check Munich©) versus blood profile in raw fed privately owned dogs. J Anim Physiol Anim Nutr 00:1-10. https://doi.org/10.1111/jpn.13601

Hemgjorda råfoderdieter utgör en större risk för bakteriekontamination jämfört med kommersiella färskfoder. Kommersiella färskfoder lyder under foderlagstiftningen och kommer därför kontinuerligt testas för bland annat bakterier, det gör dem betydligt säkrare att utfodra och man minimerar risken för kontaminering.

Kyckling för mänsklig konsumtion kan också innehålla salmonella, men skillnaden är att vi tillagar kycklingen så att eventuella bakterier dör. Innan dess exponeras den råa kycklingen bara kort för luft och vi hanterar den på ytor och med redskap som omgående rengörs och diskas efter användning. På detta sätt sprids inte heller eventuella bakterier från kycklingen runt i bostaden.  

För att hantera råfoderdieter på ett säkert sätt måste djurägaren rengöra och desinficera alla ytor och redskap som råvarorna eller fodret har vidrört, både utfodrings- och beredningsområden. Undvik kontakt med hundens ansikte, speciellt efter utfodring, och extra viktigt är att tvätta händerna efter varje kontakt med hunden. Om man vidtar dessa försiktighetsåtgärder brukar det oftast fungera bra.

Det finns risk att hunden sätter ben i halsen eller att de orsakar andra skador

Att ge ben till hundar kan medföra en potentiell risk för kvävning, att ben fastnar i munhålan eller att tänder fraktureras. Benen kan även splittras och orsaka skador på matsmältningskanalen eller en gastrointestinal perforering. Tillagade ben ger extra stor risk för att de bryts eller splittras vid utfodring, men även råa ben kan orsaka dessa skador. Tarmobstruktioner är andra typer av skador som är förknippade med utfodring av ben.