Dechra har lösningen vid otitis externa hos hund
Otitis externa (OE) är en vanlig orsak till att en hund besöker en veterinärklinik1. Genom att förstå orsaken till inflammationen kan du förhindra att din patient drabbas av ytterligare komplikationer och/eller återfall. Det är inte bara viktigt att identifiera den primära orsaken, utan också att ta hänsyn till alla faktorer som påverkar behandlingen. På så sätt kan du hantera den akuta inflammationen i tid och undviker risken för kroniska förändringar.
Nyligen gjorda intervjuer med veterinärer - tillsammans med resultaten från en paneuropeisk veterinärenkätundersökning2 - visar att djurägarkommunikation är en viktig, men ibland stressande, del av konsultationen. Ett lyckat resultat för alla parter bygger på teamwork mellan klinikteamet samt hundägaren och hunden. Detta gäller särskilt eftersom hundägarens kunskap om öroninflammation upplevs vara ganska begränsad. Vi kallar detta samarbete för Lifelong Ear Partnership.
Den här sidans syfte är att ge en inblick i de olika typerna av extern otit med fokus på vanliga orsaker och symtom. Den kommer också att hjälpa dig att förstå värdet av öroncytologi samt hur viktigt det är att skräddarsy en behandling som passar alla i teamet.
Vad är otitis externa?
Otitis externa definieras som ett inflammatoriskt tillstånd som drabbar den yttre hörselgången, som sträcker sig från öronmusslan till trumhinnan3. De fysiologiska förändringar som uppstår som en del av det inflammatoriska svaret (värme, rodnad och svullnad) är viktiga, men i praktiken är det individens kliniska svar på detta som leder till att djurägaren tar hunden till veterinärkliniken.
Vanliga kliniska tecken vid otitis externa:
- att hunden ruskar på huvudet
- eller gnider örat mot saker/golvet
- klåda
- smärta
- att örat luktar illa
Det är viktigt att notera att symtomen kan variera beroende på vilken typ av otit som föreligger. Tecknen kan också vara ensidiga eller bilaterala, vilket kan ge ledtrådar om de bakomliggande orsakerna.
Även om öroninflammation ofta är förknippad med bakterie- och/eller svampinfektion kan den uppstå utan att sekundära opportunistiska patogener är inblandade. Den initiala inflammationen i samband med otitis externa förändrar miljön i hörselgången. Detta främjar sedan överväxt av öronkommensaler (främst stafylokocker och Malassezia spp.), vilket kan leda till en infektion.
Access Dechras prisbelönta öronmodell i 4D
En bild kan ibland säga mer än tusen ord. Vår öronmodell i 4D visar anatomin i ett hundöra och hur örat förändras genom olika sjukdomsstadier. Modellen underlättar kommunikationen mellan veterinären och hundägaren gällande den aktuella situationen och prognosen, samt hjälper till att förklara vikten av att administrera produkterna rätt för en framgångsrik behandling.
Besök öronmodellen i 4D och bokmärk den som en favorit. Det gör det lättare att visa den sedan under konsultationerna.
Olika typer av öroninflammation
Externa otiter kan klassificeras utifrån kliniskt utseende och förekommande typ av sekret4.

Erytematös
(Rött)
Milt erytem i hundens ytteröra

Erytematoceruminös
(Rött och vaxartat)
Måttligt erytem i hundens ytteröra med tjockt, brunt eller gulbrunt sekret.

Purulent
(Varfyllt)
Kraftigt erytem och eventuellt sår i hundens ytteröra med purulent exsudat.
Credit: C. Walker, ThePhotoVet
Vilka är de vanligaste orsakerna till otitis externa hos hund?
Extern otit har ofta en multifaktoriell etiologi, som kan delas in i primära och sekundära orsaker samt predisponerande och vidmakthållande faktorer:
Primära orsaker är faktorer som utlöser den initiala inflammationen i örat.
Sekundära orsaker är de infektioner som kan uppstå till följd av den primära inflammationen.
Vidmakthållande faktorer är faktorer som förhindrar fullständig utläkning av sjukdomen, även om andra faktorer adresseras och behandlas.
Predisponerande faktorer är egenskaper som bidrar till utvecklingen av extern otit, men som inte orsakar sjukdom på egen hand.
När man funderar över de främsta orsakerna till öroninflammation är det viktigt att komma ihåg att hörselgången är hudbeklädd. Alla sjukdomar som drabbar huden kan därför även påverka örat. Det finns flera dokumenterade primära utlösande faktorer beskrivna i litteraturen5,6.
Allergi är den vanligaste primära orsaken, som omfattar både reaktioner mot allergener i omgivningen (som pollen och dammkvalster) och allergi mot vissa födoämnen. En allergisk hund uppvisar ofta generaliserad dermatos samtidigt som den har symtom från öronen.
Främmande material i hörselgången. Ett gräsfrö som fastnat i örat är ett exempel på ett främmande material som kan orsaka en inflammatorisk reaktion.
Parasiter. Ektoparasiter (vanligen Otodectes cynotis eller Demodex spp.) kan angripa hörselgången och orsaka inflammation, irritation och obehag. Öroninflammation på grund av parasiter är vanligare hos katter än hos hundar, men kan drabba båda djurslagen och även andra sällskapsdjur, som till exempel illrar.
Endokrina sjukdomar kan orsaka otitis externa (OE) på grund av sin påverkan på immunförsvaret och hudstrukturen. För att bekanta dig med de vanligaste endokrina sjukdomarna som potentiellt kan orsaka OE hos hundar, besök